Alla hundraser har olika typer av päls som därmed kräver olika typer av vård, vissa mer och andra mindre. De flesta raser går att dela in i tre olika grupper av päls och det är strävhåriga, långhåriga och korthåriga. Generellt sett brukar långhåriga raser kräva mer vård, särskilt de som inte fäller, medan fällande hundar kräver mindre vård. En korthårig hund som fäller päls, som till exempel dobermann, kräver i princip ingen skötsel av pälsen utöver ett bad då och då. Raser med strävhårig päls, som till exempel foxterrier eller border terrier, behöver lite mer omskötsel. Ett par gånger om året bör pälsen trimmas eller klippas med maskin och underullen kan tas bort med en särskild skrapa.
Vissa hundar kräver riktigt mycket pälsvård vilket man bör vara medveten om redan innan man skaffar hunden. En del raser kräver pälsvård så gott som varje dag vilket är viktigt att ha koll på. Det är inte bara av estetiska skäl som pälsen behöver skötas om noggrant, utan en ovårdad päls kan leda till smärtsamma tovor för hunden och i värsta fall kan den drabbas av hudinfektioner och eksem. Några av raserna som behöver mycket pälsomvårdnad är bland annat pudel, afghanhunden, bichon frisé och schnauzer. Ifall man vill ha en hund med svårskött päls, men inte vill ta hand om trimning och vård själv, kan man givetvis lämna in hunden till en hundfrisör. Detta blir dock dyrt i längden och därför är det bättre att välja en hund med en päls som passar ens eget intresse. Är man beredd att lägga mycket tid på pälsvård är det bra att även skaffa diverse pälsvårdsverktyg som schampo, balsam, kammar, kardor och en borste. Handdukar är också bra att ha, och gärna Handdukar med tryck på som visar att det är hundens egna.
Pälsvård och hälsokontroll
Vänjer man hunden vid pälsvård redan när den är en liten valp blir pälsskötseln snart en mysig stund för både hund och ägare. Förutom att hunden blir ren och fin i pälsen, är det också ett perfekt tillfälle att undersöka hundens hälsa. Passa på att kontrollera så att tassarna ser bra ut och inte har några sår eller sprickor, och att nosen och ögonen ser okej ut. Här kan du även undersöka så att hunden inte fått några eksem eller andra hudåkommor, och inte minst titta efter fästingar eller annan ohyra. Fästingar sprider tyvärr smittor som borrelia, anaplasma och TBE och därför är det viktigt att ta bort dem så snabbt som möjligt. Om hunden skulle ha en fästing, glöm inte att titta noga på hur den ser ut. nya arter hittas i Sverige då och då, bland annat den brokiga fästingen dermacentor reticulatus som kan bära på en smitta som är dödlig för hundar. Så även om du har en korthårig hund som inte kräver särskilt mycket pälsvård är det ändå en bra idé att regelbundet undersöka pälsen.